Det finns inte mycket värre än gnälliga människor. Ok jag kommer ofta på saker som är "det värsta" med andra, men just nu är det i alla fall gnäll. Å inte vilket gnäll som helst utan klagomål om att saker gör ont. Vanligast bland folk som inte har lärt sig hur det är när kroppen gör ont. Dom blir rädda för att det gör ont å även efter att det har slutat göra ont haltar dom gärna lite extra av rädsla att det kommer kanske göra ont igen. Ska dom dessutom ha den där blicken "titta vad ont jag har det är synd om mig" då går jag nästan i taket. Visst om knät hoppar ur led...å då menar jag på riktigt å inte den här när knät låser sig lite och sen hoppar till för att bli normalt igen..ligg på marken och vrid er i smärta, å bli inte bra efter en dags vila. Då kan ni börja få be om min sympati.
Alla borde träna så pass mycket att man lär sig vad det är för typ av smärta om hur man ska göra för att klara av ett träningspass så bra som möjligt trots att det gör ont.
Sen är det ju även bra om man vet vad man ska göra för att det ska gå över. Så är det upp till var och en om man vill vara smart och fixa till problemen eller om man ska vara envis som en lite skär gris, fortsätta som vanligt och hoppas på att tiden läker alla sår.

Synd bara att det tar sån lång tid ibland.
// Har fortfarande ont i sträckningen sen ca1/2 år tillbaka. =P När som helst går det över av sig själv