Idag fick vi ha Shaobin som tränare, killen som tidigare var i skollaget och nu tränar med oss ibland. Har haft honom som personlig tränare åt mig och Zacke tidigare och han är väldigt bra att ha som lärare ibland. Han rättar småsakerna som man vet att man gör fel men som man inte brukar tänka på, saker som egentligen är lätta för oss att rätta till men efter en stunds träning glömmer man bort det och går tillbaka till gamla mönster - alltså gör fel igen.



Men det bästa med att ha honom som tränare är väl att han faktiskt bryr sig, å då vill inte jag göra honom besviken. Att det verkar på honom som världensundergång när jag missar en sak som jag SKA kunna, och jag vill självklart göra honom nöjd och anstränger mig extra mycket. Kör man inför en tränare som inte bryr sig och sällan rättar felen, blir det lätt att man själv inte heller bryr sig lika mycket.

När vi i slutet skulle hälsa-av påminde han mig om att tänka på små detaljerna, och påpekade samtidigt att han inte var nöjd med hur stel jag var. Vilket resulterade i en timmes stretching efter träningen istället för en kvart, tjugo minuter som det annars blir som max. Ser inte riktigt fram emot nästa gång jag ska sparka eftersom när jag började svalna kände jag direkt hur stretchingsvärken kom.

    
Lekte lite under vilan mellan hoppet och formen då jag gjorde stillastående hjulning och huvud+handvolter, dom flesta volterna blev till landning på rumpan men den sista klarade jag till fötterna å tänkte att det var bäst att sluta när man var på topp. =)


Dags för en promenad och köpa oss lite vikter att ha runt fotlederna när vi sparkar.